Igår landade jag mjukt hos FGL-store , lagom till kvällen. Miranda & Kristin hade ställt till med finmiddag och det var sannerligen en härlig kväll. Ska kika igenom bilderna och visa er! Dessa tjejer är ju helt fenomenala på att fixa sköna häng! Ja helt fenomenala överhuvudtaget. Jag har ju inte varit i deras showroom tidigare, vilket ställe!
Jag vaknade upp på ett annat MYCKET skönt ställe, Okèns B&B. Jag är ju så förbaskat svag för den här typen av hotell, som hemma med knarrande golv och skeva dörrar. Det här huset var ju dessutom något alldeles extra med vinklar och vrår, dessutom kryllade det av vackra tapeter.
Att det hela dessutom drevs av ett fantastiskt trevligt par, gjorde ju verkligen inte saken sämre.
Jag har ju funderat en del på bröstpanel och kanske ska man slå till ändå. Här var det ju extra ljuvligt med att själva listen var väldigt djup.
Tack för det uppvaknadet. Tror ni jag försov mig, eller? Hade satt klockan på 6 men vaknade kvart i 9.
Lagom till frukost! Det kändes som hemma när huset är fullt av finingar i köket. Kristin hade kvistat dit, Malin och Daniella hade sovit som stockar de med.
Känslan av hemma om man bortser från den otroliga frukosten. Så smarrigt!
Och så himla vackert. Känslan var så galet hemtrevlig så man glömde helt av att man bodde på hotell.
Finingar alltså! Så mycket samtal om ditten och datten och livet och universum. Helt varm i hjärtat. Jag blir det mest hela dagarna nuförtiden.. Men tänk om det vore tvärtom? Hemska tanke. Verkligen lyllo mig som har turen att korsa vägar med fina folk, på tusen olika plan.
Influencers… haha!
Vi vinkade av Daniella och Malin som skulle ta tåget tillbaka till Skåne.
Jag sprang upp till rummet och hämtade min väska men kunde ju inte låta bli att fota varje steg jag tog. Minnen från huset på alla väggar.
Från trapphuset såg man gården.
Ge mig sommar och denna innergård, så drömmigt.
Receptionen från fel sida.
Lite som ett dockskåp eller hur?
Flitig som få.
Blev så himla förtjust i den platsbyggda lösningen. Sedan älskade jag att tapeter satt på de mest oväntade ställen. Daniella hade tapet i taket! Man har verkligen lyckats till alla procent med renoveringen. Lite pö om pö förstod jag det som, vilket jag gillar och tycker är smart.
Var ju till och med tvungen att få kika inuti skåpen. Byggda på helt gammalt vis, pärlspont därinne med och en dröm att förvara i.
Omåttligt stolt att Kristin & Miranda bär sina systerarmband. Påtal om det, äntligen är Johanna tillbaka från Australien! Hurra säger jag och tar ett möte med henne imorgon. Kanske vi kan ha systerarmbanden uppe och säljklara inom en vecka. Nu lovar jag säkert för mycket men faktum är att visitkort är klara, askar är klara, kuddar är klara som finheterna ska vila mjukt på. Det hänger på bilderna nu…
Jag följde med Kristin till stenbrottet vid havet.
Boris, vilken stjärna!
Åh så fint dygn! Tack kära Kristin & Miranda! Efter semmel-lunch, min första i år slog mig nu, så hoppade jag på tåget hemåt. Och där sitter jag ännu.. Men snart hemma!