Annons

Annons

Oh lala, det blev en fynd-onsdag!

Hur många planer kan man smida under en resa genom Sverige? Ganska många. Alltså vi har flyttat till Österlen och öppnat hotell, till Varberg för havet skull, till Köpenhamn planerade vi också en flytt men det var nog för vi åt falafel i Malmö. Däremellan bodde vi kvar i vårt hus med byggde ett loft av halva vinden, satte in platsbyggda hörnskåp, byggda garderober av stallfönster i järn och Liv tapetserade otippat nog om. Vi byggde dessutom sisådär 5 olika växthus. Alla så inspirerande på sitt sätt. Men min man är fast besluten om att bygga ett av gamla fönster och inte mig emot. I alla fall så fick vi världens bästa inspiration av Kerstin som driver Mellby KlockaregårdFörst föll vi ju såklart pladask för det vackra, rostiga mitt i allihopa. Men efter en stund visade Kerstin oss ett hemligt och det alldeles egna och supervackra. Hon öste dessutom  över oss en massa fina idéer och pepp. Så där och då blev det nog bestämt, ska vi en gång få till ett växthus så får det vara med en hel hög inspiration från det samtalet och titten.

Annons

Annons

I alla fall så kom vi hem igår kväll efter semester. Innan frukost hade vi lovat varandra att ”vi får ordning på verandan, sedan gör vi inget mer den här sommaren. Inte ett dyft.” Vi har nämligen lite tråkgöra att ta itu med på vår glasveranda. Sedan fyra år tillbaka så det måste göras.

Men så föll det sig så att jag letade efter en dörr på blocket. Och hittade en hel hög med fönster. Och de var ju nästan nästgårds. Eller inte alldeles riktigt men i alla fall inte i Umeå. Så Kristo for iväg. Och kolla! Hur fina! Med munblåsta glas sedan 20-talet. Det är ju det finaste jag vet.

Och ja, hur fint vore det inte att klä in gavlarna på vårt långa tak med fönster? Ni vet sådär som det kunde se ut när allt var vackert. Lyckligtvis är Kristo exakt som jag. Vi roar oss med sådant här drömmande, bygger lite här och där, sedan blir det ju kanske aldrig riktigt klart och ingeting går väl direkt jättesnabbt. Men vi har i alla fall kul nästan jämt. I samma stund fortsatte vi att drömma om en annan liten händelse. Det började som en enkel lösning gjord av hönsnät från min sida. Kristo spann vidare på plank med egen minidörr och myshörna.. Och neje, jag kan inte säga vad det hela handlade om för det var inget genomtänkt eller sanningsenligt över huvudtaget. Fast man vet ju aldrig.


4 kommentarer

Annons


Laddar