Annons

Annons

London, Sthlm, möten, vänner, kappahl, camper…

Känner att det var liksom aldrig meningen att inte blogga på en vecka. Men. Herre jisses. Ibland får man ändå välja. Om man ska vara där och då eller i superproffsig framkant. Fixar uppenbarligen inte båda. Hellre chill och kravlös än hyperstressad och drunknad i måsten. Så hej! Ett livstecken om vad jag gjort i veckan. Så tar vi det lite mer djuplodat veckan som kommer. Jag menar, vem vill inte veta varför jag kärade ner mig totalt i London på exakt 2 timmar utan schema, varav taxiresan tog 2 x 20 minuter? Men i alla fall. Såhär i början av april var dagarna såhär. Det ända komiska och beklagliga i alltsammans var att jag egentligen trodde att det var slutet på mars och därmed missade en inlämning som jag trodde var imorgon men egentligen var förra måndagen. Det där är ytterst märkligt för jag visste ju att 1:a april var då det var, och egentligen kan då inte 3:de infalla en dryg vecka efter? Hjärnan alltså.

Annons

Annons

När jag checkat in på hotellet så messade jag en kompis. ”Hjälp! Jag har 2 timmar i London, vart åker man då? Till höger eller vänster eller vilken gata?” För 10-15 år sedan var jag jämt i London. Bodde till och med där en månad. Frisör på 90-talet var liksom London. Sedan dess har jag inte vart där. Jo en gång när Liv var 1 år och satt i vagn. 15 år sedan med andra ord tänkte hon snabbt och insåg att 90-talet, då jag alltid var i London och Vidal Sassoon var stjärnornas stjärna minsann inte 10-15 år sedan. En kul grej med när vi var med Liv i London. På den tiden hade jag en fasligt bacillskräck när det kom till min lilla unge. Egentligen hade jag skräck för det mesta. Jag minns att hon och jag travade London runt medans Kristo var på något jobbuppdrag. Hon hade napp. Och eftersom jag var rätt uppslukad av London och allt ovanför vagnhöjd så satt hon ju i sin vagn och sin egna lilla värld. På eftermiddagen insåg jag plötsligt att hon hade en grej för sig. Den gick ut på att snutta på sin napp, sedan ta den i handen och hålla den mot hjulet en stund och sedan ta den till munnen igen och snutta frenetiskt. Där och då försvann min bacillskräck för all tid och evighet. Hon överlevde. Inte ens lite magont. Bra insikt.

Annons

I alla fall. Jag säger bara Shoreditch. Jag tackar den här tjejen för ensekundstipset som gjorde att jag blev pånyttkär.

Jag var så snabb på att bli kär så jag hann tappa bort min telefon (hittade den dock) och dessutom glömma bort var hotellet jag bodde på hette. Så pass att vi bestämde , taxichauffören och jag att ta ut en smart riktning för att tio minuter senare hade koll på adressen. Jag svidade om och mötte upp Bâra från Lush. Tillsammans med influencers från Holland och Tjeckien tog vi oss till målet för min snabba London-vistelse Essentials Oils Supper Club by Lush. Där var studion redan full med människor från London och teamet bakom Lush UK. Vi var inbjudna för att få historier och fakta om de växtbaserade oljor som Lush använder. Helt enkelt låsa upp hemligheterna bakom.

Annons

Och om jag tidigare verkligen varit så imponerad över sättet Lush jobbar, så är jag nu nästintill sugen på att ta och börja jobba där. Wow! Vi fick se filmer från världens alla hörn och deras engagemang är helt sagolikt. Jag ska berätta allt.

Under kvällen som var proppad med historier så blev vi serverad en middag komponerad av doft chefen Louise Bloor. För att ge er en hint, riset var kokat i rosenolja och för att förstärka upplevelsen så åt vi med trägafflar som doppats i rosenoljan… Men som sagt, kan inte vänta på att få dela mer ifrån kvällen.

Väl tillbaka i Stockholm for jag raka spåret till ett kontor på Sveavägen där jag möttes av självaste Lenny The Boston – Office dog at Relatable. Såklart hade även Lenny ett eget instagram – allt annat vore omöjligt.

Annons

Relatable är en av mina partners vid samarbeten via mitt Instagram och jag är sjukt imponerad över deras kunskap och briljans.Därför var ett möte med en av grundarna och en av mina kontaktpersoner där så otroligt intressant och givande. Det finns en transparens som jag personligen uppskattar. Som vem ger ut en bok med sina absolut bästa tips inom branschen, Relatable gör! Bara en sådan sak, hittas här!

Miranda och Kristin var också där. Efter mötet promenerade vi bort till Nosh & Chow där det var dags för dagens andra stopp.

KappAhl har precis släppt ytterligare en Limited Edition. Hanna Stefansson frontar hela kollektionen och är som klippt och skuren för detta uppdrag.

Kollektionen heter Big in Japan och jag gillar mönstrena och färgerna väldigt mycket.

Miranda hade klätt sig i en av mina favoriter, denna. Och Kristin i den som jag visar här, kommer ha den ofta särskilt med jeans och träskor.

Precis när solen började gå ner for vi över till Söder och mötte Maren Ingeborg för en sen middag på Urban Deli. Det är andra gången i livet jag möter henne ändå känns det som vi alltid känt varann.Hon är fin att hänga med.

Vaknade på Downtown Camper och blev helt superöverraskad. Inte bara över jordens utsikt över till Söder utan av hela konceptet. Heja Scandic alltså. Tänker berätta mer om detta superurbana hotell som visar Stockholm från sin absoluta sida.

På takterassen hade de 16-årsgräns vid frukost och det kan man ju gilla när hotellet var proppat med familjer.

Kan ju vara värd en soft nyttofrulle med fint sällskap av Miranda och Kristin vid sidan av utsikten. Långt från plättkaoset som lätt skulle kunna uppstå.

Blir så jädra stolt över att Miranda har haft det här armbandet på sedan i höstas. Varendaste dag och sekund.

Hon säger att hon älskar det och att detta är hennes favoritsten.

Är det ett Brooklyn-hotel nej det är Stockholm. Och ni ska få se mer härifrån, jag kunde inte slita mig.

men när jag väl slet mig så var det för en bra sak. Jag mötte upp Maren Ingeborg och vi sade hej till Jenny.

Och jag är ju så svag för husklossar. Kolla dessa, så himla ljuvliga!

Sedan landade vi hos bästa Sanna. Kan faktiskt inte tänka mig ett bättre ställe att landa på. Hon är så bra på sådant nämligen, att få folk som mig att inta ett lite mer lugnt mood.

Och jag är ytterst glad att Bodhish börjar närma sig öppning, grattis Stockholm. Kolla de handmålade borden! Som kan bli ett jättestort.

Vi stannade bland kristaller, matcha-te och väldigt bra prat.

Tog en snabb lunch på Indio Kitchen och insåg ganska snart att vår tid tillsammans skulle kännas futtig trots att Maren Ingeborg skulle hänga med mig hem på fredageftermiddagen.

Så fint att ha henne här. Så himla glad att våra vägar korsats. Norge ändå, det är ju inte så värst långt. När hon åkte på lördagen så sade vi just, ”nu blev ju tiden för kort i alla fall”. Konstigt det där. Så mycket att prata om och framför allt så blir jag så inspirerad och pepp av denna begåvade tjej. Hennes konstnärskap inom måleri och musik är avundsvärt och jag är så stolt å hennes vägnar att hennes originalmålningar säljs över haven. Att hon dessutom är en av de klokaste gör ju inte saken sämre. Ja det var en onsdag till fredag i april. Inte så himla tråkigt har man haft det minsann. Ganska så överfullt i hjärnan just nu kan jag lova. Fast på ett bra sätt. Ja ni fattar.

     Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM


3 kommentarer

Annons


Laddar